Så kommenterade pressen Strauss' "Salome" i Konzerthaus Freiburg, april 1997:

Dramat exploderar
Resultatet var imponerande ... på ett sätt har konsertanta operauppföranden en ointaglig fördel: Man hörde för första gången i Freiburg nästan den originalbesättning, som Strauss hade i åtanke — i orkesterdiket hade den aldrig fått plats. Konsertpodiet som öppen klangscen - Strauss' genialitet gavs fritt spelrum. Framför allt lyrikern i dirigenten Ringborg utnyttjade detta. Han favoriserade en mjuk klang: utforskade partiturets dunkla drag, ett vibrerande musikaliskt klimat, den pastellfärgade berusande skönheten i Strauss' musik, dess enorma atmosfäriska kvaliteter, det latent dansande i den, dess lasciva elegans, och Freiburgs filharmoniska orkester utnyttjade de många möjligheterna till solistiska glansnummer till fullo. Men även de dramatiska explosionerna, som gång på gång slog nya vågor, det orgiastiska i Salomes dans präglade uppförandet med sin betydande spänning och stegringar över långa sträckor.
(Badische Zeitung, 23.04.1997)

Patrik Ringborg hade den musikaliska ledningen. Han verkar vara förutbestämd för denna musik.
Något road kunde man notera, att han under hela framförandet visar den dans, som tetrarkens lystna styvdotter vid en punkt i stycket presenterar. Men gesterna är aldrig ett spel för galleriet; de transformeras till fjädrande transparent klanggestalt: det är tydligt, att dansen är denna musiks ledmotiv. De utbrottsartade stegringarna är fascinerande; även på den orgiastiska höjdpunkten med Salomes dans förblir det en intelligent, intressant inscenering (som helt och hållet motsvarar dramats innehåll). Orkestern - kort och gott: i bästa form.
(Schwarzwälder Bote, 26.04.1997)

Tillbaka till Pressidan